Recensioner
Recensioner tidigare utgåvor
Tore Scherstén, professor em
Läkarna baserar som regel sin diagnostik av sjukdomar på en syntes av patientens beskrivna symtom, objektiva fynd vid fysisk undersökning av patienten, objektiva fynd vid laboratorieanalyser av blod eller vävnad och fynd vid bildåtergivande undersökningar som röntgen eller ultraljud. De objektiva undersökningarna väger oftast tyngst.
Saknas samband mellan symtom och objektiva fynd så uteblir ofta diagnos och patienten får ingen adekvat behandling. Inte sällan blir resultatet att doktorn antar att det är psykiska orsaker till patientens upplevelser och ger behandling därefter, vanligen psykofarmaka.
Hypotyreos, d v s underfunktion i sköldkörteln, är ett vanlig tillstånd som kan avslöjas i blodprover. Ännu vanligare, och som inte avslöjas med blodprov, är bristande sköldkörtelhormonfunktion inne i cellerna. Detta får konsekvenser för cellernas mitokondrier vilket leder till en minskad energiproduktion.
Bristande energiproduktion påverkar ett stort antal kroppsfunktioner och har, förutom att det leder till ett snabbare åldrande, skadliga effekter på vår hälsa. Sjukvården saknar i dag enkla, objektiva metoder för mätning av mekanismerna bakom och konsekvenserna av mitokondriella funktionsdefekter i våra celler.
Helena Rooth Svensson redovisar här på god vetenskaplig grund mekanismerna bakom utvecklingen av de sjukdomar som följer vid nedsatt energiproduktion i cellerna. Författaren förklarar orsaken till att det medicinska etablissemanget, på grund av uppfattade normala blodvärden, under lång tid kunnat förbise hela detta sjukdomskomplex.
Boken borde ingå som ett obligatorium i läkarutbildningen och även spridas till de läkare som vanligtvis först kommer i kontakt med patienter med denna och liknande åkommor, nämligen primärvårdsläkarna.
Göran Nordlund
Jag är en 70-årig pensionerad DL som just läst din bok och nu läser om den. Det är en av de bästa medicinska böcker jag läst på decennier. Jag vill tacka dig för din gärning och uttrycka mitt stöd och beundran. När jag läst den gick jag till min gamla vårdcentral och fick chefen att lova att införskaffa ett antal ex för obligatorisk läsning. Sjukvårdsregionernas ledningar borde vara intresserade av detta ämne då rätt behandling av hypotyreos skulle spara enorma summor pengar för samhället hur man nu kan få till stånd sådan kunskapsspridning.
Bjarne Lembke
Med 53 års erfarenhet av medicin och medicinskt tänkande välkomnar jag Helena Rooth-Svenssons nya bok Det Trötta Folket.
Min gamle läromästare i Lund professorn i medicin Nils Söderström lärde mig att: ” Diagnosen ställer du med hjälp av den helhetsbild som du kan få av klinisk undersökning och samtal med patienten, laboratorieprover och röntgen skall du endast använda för att bekräfta din bild.”
Det är just detta tänkesätt som Helena tar upp i denna bok.
Jag har i 16 år arbetat med människor med svår huvudvärk på Migränskolan och många gånger har jag hört detta: När huvudvärken fortsätter trots insatta mediciner och patienten blir allt mer ängslig över vad som pågår i skallen så tröttnar doktorn och beställer en MR på skallen.
Efter 14 dar ringer han och säger till patienten: ”Jag har glädjande besked, du är alldeles frisk”. Samma svar får Det Trötta Folket när man har konstaterat att blodvärdena är normala. Då är det psykiskt.
Det stora hälsoproblemet för dagens urbaniserade generationer är sannolikt att stenåldersmänniskans biologiska överlevnadsstrategi har ersatts av tekniskt tänkande, syntetiska droger och födomedel som vi inte har kemiska system att omhänderta.
Att Helena nu tar upp vikten av att se helheten hos patienten och lotsar oss in i våra allra minsta kemicentraler, där många av våra moderna syntetiska ämnen inte är välkomna, är både modigt och nödvändigt.
Denna bok bör läsas med öppet sinne av alla som vill kalla sig ”Läkare”.
Bjarne Lembke Med.lic. leg.läk.
Spec. företagshälsovård och allmänmedicin
Verksamhetschef Migränskolan.
Översättning av Dr Frans Enzmanns förord till den tyska översättningen.
Att vara kroniskt sjuk och ändå kunna leva gott och njuta av livet – hur fungerar det? Hur får man tillbaka den livskvalitet som man underskattade innan sjukdomen? Absolut inte genom att försöka få de efterföljande symtomen på den störda ämnesomsättningen under kontroll. Den svenska läkaren Helena Rooth Svenssons vetenskapliga forskning som sammanfattas i denna bok visar vad som är möjligt när vetenskapen ser bortom konventionell medicin.
Även om många människor lider av metabola störningar i tysktalande länder, finns det alldeles för lite uppmärksamhet i detta land för den speciella interaktionen av reglerande sköldkörtelhormoner och mitokondrier, det vill säga de små cellorganellerna som ger energi till nästan alla livsprocesser inom varje cell . En hel rad sjukdomar härrör från störningar i de biokemiska processerna på cellnivå, vilket kan leda till oklara symtom som alltför ofta inte diagnostiseras eller inte diagnostiseras korrekt.
Det är därför särskilt välkommet att denna viktiga bok ”Sköldkörteln och mitokondrier” av läkaren Helena Rooth Svensson, där hon går till botten med några av de mest envisa felen i läkarutövningen, nu också finns på tyska.
Författaren har redan bidragit stort till att göra de komplexa sambanden och terapialternativen inom mitokondriell/endokrin medicin kända. Hennes bok vänder sig i första hand till praktiserande läkare som har sådana patienter med oklara symtom framför sig, men även till andra medicinskt intresserade och givetvis till de patienter vars fysiska besvär alltför ofta klassas som ”psykiska” eller ”psykologiska”. ”. utan att läkaren känner igen de bakomliggande biokemiska orsakerna.
Det vore dock för lätt att enbart skylla de praktiserande läkarna för uteblivna eller felaktiga diagnoser, eftersom de betydande fynden från de fysiologiska processer som Helena Rooth Svensson presenterar i sin bok bara mycket långsamt banar väg in i den medicinska läroplanen. Sjukvårdssystemet med dess olika medicinska institutioner – sjukförsäkringsbolagen, läkemedelsindustrin och sjukhusgrupperna – är också en mångmiljardföretag; och så fort det handlar om mycket pengar, stängs som bekant ofta sunt förnuft av magiskt. Även inom medicinen håller man sig gärna till en befintlig och lukrativ ”affärsmodell” innan bättre men möjligen mindre lukrativa behandlingsmetoder etableras. Hur paradoxalt det än låter: moderna, progressiva och vetenskapligt baserade metoder har det särskilt svårt när de dessutom är betydligt billigare.
Med sin bok om sköldkörtelhormoner och mitokondrier presenterar Helena Rooth Svensson ett viktigt och unikt verk. Trots de många nya publikationerna om hälsoämnen finns det knappast något jämförbart i tysktalande länder. Detta är verkligen mycket olyckligt eftersom en del av forskningen som sammanställs i hennes bok går långt tillbaka i tiden utan att dess fulla innebörd är riktigt förstådd och accepterad.
Avkodningen av sköldkörtelhormonerna var framgångsrik redan i slutet av 1960-talet. Mycket av det vi forskade om då ledde till utvecklingen av utmärkta läkemedel, men det finns fortfarande luckor i den grundläggande kunskapen. Det finns dock en ännu större brist i att förmedla de redan kända kopplingarna till sjukvårdens breda understruktur. Redan på 1960-talet genomförde jag studier om effektiviteten av koenzym Q10. Vid den tiden arbetade jag på Stanford Research Institute, Palo Alto, Kalifornien, och vid University of Austin, Texas (USA), vid Institute for Biomedical Research, som leddes av professor Dr. Karl Folkers. Idag vet vi att alla multisystemsjukdomar är mitokondriellt ursprung; hypotalamus-mitokondriella axeln spelar en väsentlig roll.
I slutet av 1960-talet tillhörde professor Folkers och jag prof. Andrew Schallys team, som lyckades belysa strukturen hos det första hypotalamiska regleringshormonet – Thyrotropin Releasing Hormone (TRH). Senare syntetiserade vi också TRH för första gången i vårt laboratorium. Detta viktiga arbete var en förutsättning för att professor Schally 1977 skulle tilldelas Nobelpriset i medicin tillsammans med professor Guillemin.
Därefter sysslade jag med forskning om bland annat diabetes och följde med introduktionen av det första genmanipulerade insulinet i Tyskland. Under den här tiden lärde jag mig Pro. Rolf Luft, Karolinska Institutet, Stockholm. 1962 hade han behandlat de första patienterna med förvärvad mitokondriell sjukdom. Han myntade också termen: mitokondriell medicin.
Kort sagt: Jag känner till det ämne som behandlas i boken på ett särskilt djupt och samtidigt personligt sätt i flera avseenden. Jag är desto mer nöjd med att samspelet mellan sköldkörtelhormoner och mitokondriernas hälsa presenteras för den tyska allmänheten på ett så tydligt sätt som Helena Rooth Svensson gjorde i sin bok.
Utöver sitt arbete som allmänläkare har författaren satt sig i uppgift att förklara dessa viktiga biokemiska mekanismer. Hon lyckas på ett tydligt sätt kombinera den ganska teoretiskt-vetenskapliga bakgrunden med erfarenheterna från det medicinska vardagen. Av den anledningen rekommenderas boken varmt, särskilt för allmänläkare. Deras främsta rekommendation är att mäta TSH, T4 T3 och reversT3 för att få en korrekt bedömning av den metaboliska situationen.
Med sin bok presenterar hon mitokondriell medicins mångsidighet på ett sådant sätt att även lekmän kan förstå de ofta överraskande och samtidigt rimliga sambanden mellan processerna på cellnivå och symtomen på sjukdomar, om än med lite ansträngning. Att hon alltid har patienten i åtanke, trots de ibland utförliga biologiska och biokemiska förklaringarna, gör läsningen av boken särskilt tilltalande.
Jag håller uttryckligen med om råden från professor Tore Scherstén, ledamot av Vetenskapsakademien. Den rekommendation han skrev för den svenska upplagan av boken gäller även den tyska situationen: Må denna bok ingå i läkarutbildningen till förmån för patienterna och spridas bland läkarkåren. dr Franz H. Enzmann Bad Homburg den 15:e